I do not.
hemlös.
Emma och Anette <3
Alla block från gymnasiet bär med sig mycket av oss två.
Pee and Poo.
Blocksida 1.
Anette:
"tänk om man skönhetsopererade sig i ansiktet så var man tvungen att skaffa nytt leg varje gång. eller gick upp/ner mycket i vikt."
"emma och anette kärlek på lektionerna"
"Han som sitter breve han med grön mössa är rätt söt. fast sötare med mössan på"
Emma:
"jag tycker han med mössan är rätt söt fast sötare med mössan av. Fast han verkar som en sån som själv tycker att han är jättesnygg"
Sen har jag målat på några sidor. Och vi gissade låtar som passa bilden.
Anette:
"vet du vad som hade varit kul nu? (emma svarar i sitt block)
Nått mer?
Om Kari.. hade ramlat ihop och dött precis....
Nått mer kul. Om skolan brann upp och vi inte kunde gå till skolan på tre månader.
Eller att "Rainfeld" kom hit och sorterade bort lärarna för att de blev för dyrt och alla fick MVG på allt och att studenten var imorgon.
Eller varför inte att världen blev invaderad av rymdgubbar och rövade bort alla överklass, lärare och manipulerade dom till apor.
Eller att vi reser oss upp och går!
och dricker öl.
Vi sa ju att en nära vän till oss nyligen begått självbedrägeri
Fan va kul =D det hade jag glömt
rip "namnet"
Får jag bjuda på en kall öl?"
Sen står texten till klas-göran
Sen ett försök till en ändrad värs till "känner jag mig själv.."
"jag känner emma hon är min vän
hon dricker öl, när hon blir nervös
hon snusar och dricker öl"
Anette:
"utan kärlek blir våra liv aldrig optimalt värdefulla"
Sen har jag målat en serie som är rätt kul om mig och emma och hur fet jag var.
Pee and Poo.
Blocksida 1.
Anette:
"tänk om man skönhetsopererade sig i ansiktet så var man tvungen att skaffa nytt leg varje gång. eller gick upp/ner mycket i vikt."
"emma och anette kärlek på lektionerna"
"Han som sitter breve han med grön mössa är rätt söt. fast sötare med mössan på"
Emma:
"jag tycker han med mössan är rätt söt fast sötare med mössan av. Fast han verkar som en sån som själv tycker att han är jättesnygg"
Sen har jag målat på några sidor. Och vi gissade låtar som passa bilden.
Anette:
"vet du vad som hade varit kul nu? (emma svarar i sitt block)
Nått mer?
Om Kari.. hade ramlat ihop och dött precis....
Nått mer kul. Om skolan brann upp och vi inte kunde gå till skolan på tre månader.
Eller att "Rainfeld" kom hit och sorterade bort lärarna för att de blev för dyrt och alla fick MVG på allt och att studenten var imorgon.
Eller varför inte att världen blev invaderad av rymdgubbar och rövade bort alla överklass, lärare och manipulerade dom till apor.
Eller att vi reser oss upp och går!
och dricker öl.
Vi sa ju att en nära vän till oss nyligen begått självbedrägeri
Fan va kul =D det hade jag glömt
rip "namnet"
Får jag bjuda på en kall öl?"
Sen står texten till klas-göran
Sen ett försök till en ändrad värs till "känner jag mig själv.."
"jag känner emma hon är min vän
hon dricker öl, när hon blir nervös
hon snusar och dricker öl"
Anette:
"utan kärlek blir våra liv aldrig optimalt värdefulla"
Sen har jag målat en serie som är rätt kul om mig och emma och hur fet jag var.
Mobbning - skadad för livet.
Jag har blivit kallad många saker.
Föräldrar, lärare, kompisar, skolkamrater, förälskelser, pojkvänner, knull.
Minns hur folk förr påpekade min vikt. Hur de såg på mig med äckel. Jag minns vad en klasskamrats mamma sa till mig på siriusgatan.. vi var nog bara 9 år då. Jag minns vad gubbfan sa varje gång vi åt hemma. Vad lärarna sa i bamba i skolan. Vad mina kompisar sa.
Ingen säger något längre. För istället har jag en osund relation till mat. Och har haft ett bra tag nu. Jag har spytt, jag har svultit, hätsätit, bantat, tränat. Och nu är jag helt plötsligt för stor. Kan ni fatta de? Jag fattar inte.. av alla jävla ideal i världen så bryr jag mig inte mindre. Men de gör så jävla ont. De jag var äcklig för är idag rätt.
Jag blev kallad häxa. i lågstadiet.. gymnasiet.. pga min näsa och mitt hår.
Boys boys boys. förr behövde jag deras bekräftelse för att överleva. För någon annans kränkande ord. Det fungerar inte.. det gör bara ondare.
Hora, slampa, planka, "kommer du aldrig få bröst", alla andra har mens, varför har inte du de? skeva bröst, slapp hud, hora.
Föräldrar, lärare, kompisar, skolkamrater, förälskelser, pojkvänner, knull.
Minns hur folk förr påpekade min vikt. Hur de såg på mig med äckel. Jag minns vad en klasskamrats mamma sa till mig på siriusgatan.. vi var nog bara 9 år då. Jag minns vad gubbfan sa varje gång vi åt hemma. Vad lärarna sa i bamba i skolan. Vad mina kompisar sa.
Ingen säger något längre. För istället har jag en osund relation till mat. Och har haft ett bra tag nu. Jag har spytt, jag har svultit, hätsätit, bantat, tränat. Och nu är jag helt plötsligt för stor. Kan ni fatta de? Jag fattar inte.. av alla jävla ideal i världen så bryr jag mig inte mindre. Men de gör så jävla ont. De jag var äcklig för är idag rätt.
Jag blev kallad häxa. i lågstadiet.. gymnasiet.. pga min näsa och mitt hår.
Boys boys boys. förr behövde jag deras bekräftelse för att överleva. För någon annans kränkande ord. Det fungerar inte.. det gör bara ondare.
Hora, slampa, planka, "kommer du aldrig få bröst", alla andra har mens, varför har inte du de? skeva bröst, slapp hud, hora.
Jag passar inte in på arbetsplatser. Jag är "tystlåten", "tycks inte vilja vara där". Men när man försöker ta plats syns man inte, när man är tyst går man emot, är lat.
Jag kommer mig alltid för att skapa en ledare, någon jag ser upp till, någon jag följer som jag känner mig trygg med.. jag är totalt vilsen utan en sådan person. behöver tryggheten av att någon tar emot mig när jag faller. tar denna personen till skyarna och behåller den där tills besvikelsen.
Varför ska man öppna sig, visa sig svag, vara ärlig, lämna ut sig.. när man blir utnyttjad och trampad på i slutet av allt ändå?
Finns de människor som inte dömer än för att man är skadad? Som accepterar lögnerna för att mam skäms för sanningen? Om jag säger sanningen för dig, blir jag mindre för dig då?
Om jag säger att jag antagligen alltid kommer gå runt med dödsönskan i mina dagdrömmar, aldrig kommer vilja passa in för att skydda mig själv, ljuga för att ibland klarar jag inte verkligheten och blickarna - även om jag vet att du ser min osanning.
Håller du mig ändå nära då? Är jag fortfarande ditt barn, din vän, din flickvän, ditt syskon, bekant, släkting...
Är jag mindre värd för att jag helst av allt vill vara ensam och ifred - och samtidigt omfamnad och älskad.
När ska jag bli accepterad för den jag är?
Kanske idag förstår de med dom hårda orden hur ont de gjorde.. gör.
